Om man ändå kunde skylla på vattnet

Rent vatten bärgades från Johanneberg då det där matchen spelades, i Kungsladugård, rådde drickförbud. Kanske hade förlusten mot SG Argo/Masthuggets BK känts bättre i efterhand om vi kunde yttrat orden:
”Det måste ha varit något i vårat vatten.”

Kvällens trupp:

William Illsley

Jonatan Holmér – Andreas Näkne (K) – Victor Jansson – Tom Webb

Sebastian I Andersson

Martin Sidaway – Mersad Babic – Joost Algera – Olle Cimmerbeck

Sebastian II Andersson

Bänk:
Alexander Falk Hermansson, Johan Hultman, Mattias Dotevall, William Brandt

A/M inledde matchen med hög press, vi spelade oss ur den snyggt och satte igång matchens första anfall. Matchen kändes lovande till en början, åtminstone till minut 7. Då skapade A/M en hörna, ett otroligt passivt försvarsspel gav A/M rejält med tid och utrymme att göra vad de ville, så de nickade enkelt in 1-0. Första halvlek bjöd inte på något skönspel från något av lagen (en mening som yttras ofta här i matchreferaten, men det är trots allt division 6), vi stack upp ibland, hade några fasta situationer men slarvade för mycket i uppspelsfasen för att vi skulle kännas tillräckligt heta. Istället blev det 2-0 när straff tilldömdes A/M. Näkne i backlinjen blev fasthållen i straffområdet och höll armkrok tillbaka. Båda spelarna ramlade men förteelsen ansågs vara värre åt ena än andra hållet. Straffen däremot var den mest otagbara i år, väldigt snyggt ditpangad i Williams vänstra maskor. Innan domaren hann blåsa för halvlek, hann han även med att blåsa en straff till, denna gången i favör för oss. Ett kramkalas uppstod när Sidaway ska upp i luften och nicka, straff eller inte så var det åtminstone konsekvent dömt sett till tidigare straffsituation. Victor Jansson stegade fram, men brände skottet med en klassisk övertändning i dubbel bemärkelse. A/M hann även med en ribbträff mot slutet, vill minnas att det var en nick som William ändå hade ganska bra koll på och returen lyckades vi rensa undan. 2-0 i paus kändes surt, speciellt med det gyllene reduceringsläget på slutet via straffen.

Om första halvlek var en jämn tillställning spelmässigt så blev andra halvlek en annan historia. 4-1-4-1 byttes till 3-5-2 och vi lyckades trycka ned A/M till eget straffområde under mer eller mindre de sista 45 minutrarna. Näkne brände öppet mål efter en hörna (som för övrigt A/M:s nummer 8 ska ha stor eloge för att vi fick slå då han ärligt påpekade att den dömda insparken inte var korrekt), Hultman fick till en fin träff som tyvärr slank utanför, många nästanlägen där tånaglarna inte borde ha klippts skapades och skott blockerades både här och där. A/M slutade halvleken med ett friläge som William i vanlig ordning räddade, i övrigt var det vår halvlek till fullo. Det stora spelmässiga övertaget i andra halvlek till trots, så var vi något för uddlösa framför mål då vi inte skapade tillräckligt med hundraprocentiga chanser. Men sett till 90 minuter, totalt antal skapade chanser/halvchanser och spelmässigt övertag i andra halvlek kan man börja raljera om det var ett rättvist resultat eller inte, men faktum är att ibland så måste det nog ändå vara det, hur surt det än känns. Det går nämligen att koka ned till att A/M gjorde mål på en hörna och en straff, medan vi missade båda delarna.

Stolt förlust för Studenterna

Efter förlusten mot Solängen senast där ingenting verkade stämma var det nu dags att möta seriens hittills bästa lag, Önnered. Underdogskänslan var insmugen, men en stark trupp bjöd upp till fantastiskt motstånd. Tyvärr förlust med 1-0, men om detta nu va seriens bästa lag så ingjöts åtminstone ett hopp om en framtid spenderad i toppen av tabellen för Studenterna.

Dagens trupp:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson – Andreas Näkne – Victor Jansson

Emil Blücker

Elias Eder – Joost Algera – Mersad Babic – Rasmus Canfjorden

Oskar Jonsson Löfbom (K)

Bänk:
Jacob Nilsson(!), Mattias Dotevall, Olle Cimmerbeck, Mirko Russo

Önnered hade det mesta av bollen i första halvlek. De spelade ett rakt, enkelt och långt spel mest hela tiden. Tyvärr var det den längre bollen som resulterade i 1-0 för hemmalaget. Vår backlinje, som i övrigt gjorde en grym insats, blev lite väl stillastående och missade att falla i tid. Deras forward kom fri, rundade William och satte ledningsmålet i minut 12. Vi vek dock inte ner oss utan kom till åtminstone tre bra skottlägen och ytterligare halvchanser under första halvlek. En kombination av otroligt stabilt målvaktsspel av Önnered-keepern och att våra skott inte höll tillräcklig kvalité resulterade dessvärre till att nollan inte spräcktes. Det ska även nämnas att Önnered skapade en del de också, de va de som tryckte tillbaka oss medan vi fick ligga på omställningar. Likt andra matcher denna säsong hade vi svårt att bygga ett eget spel bakifrån från insparkar, det satte oss snarare i knipa de mesta av gångerna då de gröna pressade högt, vilket skapade en känsla av otrygghet.

Andra halvlek hade en liknande karaktär till att börja med, men ju längre den led ju mer försattes spelet till de soliga öarna Hawaii. Det började bölja mer än surfvågor en stormig dag, chanser utbyttes åt båda håll titt som tätt. Vi slarvade med bollen, Önnered slarvade lika mycket. Omställningar blev omställningar på omställningen. William i mål gjorde en enhandsräddning på en annars bra slagen frispark. Anders gjorde årets glidtackling/skottblock på en passning snett inåt bakåt som William sedan räddade en retur på. Näkne gjorde en sista sekundenbrytning för att förhindra ett friläge. Lika nära som det ibland va att bli 2-0, lika nära var vi att få gå hem med åtminstone en pinne. Victor Jansson hade ett avslut innanför straffområdet som till en början verkade slinka in, men Önnereds-keepern ville annat. Ett par bollar var så när på att skära igenom motståndarnas sista försvarslinje, men fastade på vägen. Till sist, i matchens sista minut slog kapten Oskar en passning mot de djupledslöpande gubbarna Rasmus och Jacob. Jacob hakades upp och hindrades från att komma helt ren med målvakten, en känslig och korrekt fördel gavs av domaren då Rasmus istället fick chansen solo mot målvakten. Avslutet gick mot den bortre stolpen men återigen räddades bollen av matchens bästa spelare. Domaren blåste av, poängen uteblev.

Ett frenetiskt kämpande av samtliga rödsvarta på en väldigt tung gräsplan ledde inte till några poäng denna afton. Men moraliskt var det ändå en seger, vi fick ett kvitto på att vi har alla förutsättningar att slåss i toppen i år då självaste serieledarna på bortaplan gavs en rejäl match, där ett oavgjort resultat hade varit mer rättvist i slutändan. Kul att se Jacob, fjolårets interna skyttekung, tillbaka i truppen. Förhoppningsvis fick han blodad tand och fortsätter säsongen med oss, detta då målskyttet varit ett frågetecken hittills i år. Förlust, men ett fall framåt. Redan på måndag är det match igen, detta mot nykomlingarna Järnbrott som kommer att få smaka på revanschens väntande vrede.



GSIF bjöd Solängen på trerätters

Fyra av fem segrar, hittills en säsong som åtminstone resultatmässigt bådat gott. En poäng bakom toppen inför fredagskvällens drabbning, detta mot ett motstånd som de senaste åren oftast, om inte alltid, har besegrats. Men Solängen har alltid varit tuffa att möta, inte blir det bättre av att servera mål på silverfat till de hungriga Mölndalspojkarna.

Kvällens serveringspersonal bestod av följande:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson (K) – Mirko Russo – Victor Jansson

Joost Algera

Ahmed Al-Bena – Rasmus Canfjorden – Elias Eder – Sebastian II Andersson

Hampus Martinsson

Bänk:
Olle Cimmerbeck och Christoffer Matshede

I det stora hela blev detta en ren krigarmatch utan något som helst skönspel från något av lagen. De enda gångerna Solängen var farliga var vid fasta situationer och när vi gav bort små aptitretare titt som tätt. Vi försökte spela vårt spel genom att rulla från egen backlinje, via mittfält för att sedan etablera spel på motståndarnas planhalva. Tyvärr kom vi inte längre än till att försöka denna regniga, mörka afton. Bollar tappades mest hela tiden och felbeslut togs. De små ljusglimtar som ändå lyste upp tillvaron under matchens gång var när ett rakare spel injicerades i mitten av första halvlek, då kunde fram för allt Sebbe II Andersson hota rejält i djupet bakom Solängens knackiga backlinje. Det var så när att det gick hela vägen ett par gånger, men några decimeters marginaler extra saknades tyvärr. Istället serverades förrätten 14 minuter efter bordssittning, detta när en hörna allt för enkelt fick slippa in vid främre stolpen. 1-0 stod sig halvleken ut.

Direkt i andra bytte vi till 4-4-2 från 4-5-1. Mer press ville sättas på Solängens backlinje genom att ha två renodlade forwards. Kanske en god tanke, men resultatet uteblev. Huvudrätten serverades redan i minut 48 efter slarv i uppspelsfasen från backlinjen. Med 15 minuter kvar övergick vi till 3-4-3, men tyvärr serverades desserten strax efter det då en onödig utvisning satte vårt sista hopp om poäng på en skarp knivsegg. Med endast 10 personer kvar i personalstyrkan blev det för tufft att forcera fram något mål, istället drömmålade Solängen in 3-0 via ett distansskott, ridå.

En typisk 0-0-match rent spelmässigt, tyvärr blev bjudningarna direkt avgörande denna gång. Visst skapades det ett och annat framåt, helt ofarliga var vi inte, men efter att ha haft marginalerna på vår sida ett par matcher blev det återigen balans i universum denna fredag. Nu väntar yttersta toppmotstånd i nästa omgång, serieledarna Önnered ska få besök på deras gräsplan torsdagen 23 maj, kl 19.00. Då krävs det ett större gemensamt ansvar och en jävla kämparglöd av samtliga ute på plan om vi ens ska ha en tanke på att ta poäng. GSIF har nu förhoppningsvis permanent stängt sin gratisrestaurang.

Tredje raka för herrlaget! GSIF – Slottsskogen/Godhem IF 3-2 (2-1)

På torsdagskvällen tog vi emot SG som efter fyra spelade omgångar stod på 3 pinnar medans vi stod på 9 pinnar.

Truppen för kvällen var följande:

       William I 
Jonte  Anders Näkne Victor
         Joost
  Martin E     Mersad
Rasmus             Mile
         Sebbe

Bänk: Elias, Ahmed, Mirko, Olle och Chris

Vi tog tag i taktpinnen ganska tidigt i matchen och försökte spela oss till lägen. Alla passningar och tillslag kanske inte satt precis där de skulle men vi försökte. I mitten av första halvlek får vi en frispark på offensiv planhalva, väldigt nära hörnflaggan, som Mersad lyfter in och efter lite studsande i SGs straffområde droppar bollen ner till Joost som trycker in 1-0. Målet skapar god energi inom laget och bara någon minut senare får vi en kontringen där Sebbe driver bollen mot SGs straffområde. Inne i straffområdet, försöker Sebbe dra förbi målvakten men blir fälld och straffspark blåses. Straffsparken tas av Mile och vi har 2-0. Det skulle hinna bli en till straffspark innan halvtidsvilan, denna åt SG. Efter en tilltrasslad situation i vårt straffområde får SG straff och reducerar till 2-1 precis innan pausvilan.

Till andra halvlek går SG ut med betydligt mer energi än oss och efter en tidig försvarsmiss så gör SG 2-2. Efter kvitteringsmålet ändrar matchen ansikte, det blir en del fulspel och gnäll från båda lagen. Sebbe kommer återigen i en kontring och gör allting väldigt bra men precis när han ska spela bollen över utrusande målvakt så blir han fälld. Det blåses ingen straff utan situationen leder till att vår tränare Husse får följa matchen från läktaren (dvs andra sidan staktet). Matchen fortsätter men inget av lagen skapar några farliga chanser utan det är mycket frisparkar och uppehåll som stör. Runt den 75′ bryter Chris ett uppspel från SG på offensiv planhalva och spelar den snabbt in till Mile som tar hjälp av stolpen och fastställer slutresultatet till 3-2.

Återigen vinner vi utan att imponera, men vad är det man säger?

-En gång är ingen gång. Två gånger är en intressant företeelse. Tre gånger är en trend.

Låt trenden fortsätta, stans skönaste gäng går mot fjärde raka.

Nästa match är borta mot Solängens BK fredagen den 17/5, vi ses där!

Andra raka vinsten för herrlaget efter 1-0 mot Azalea BK

Majmånad inleddes på bästa sätt genom att herrlaget plockade med sej 3 pinnar från Majvallen trotts att spelet ej övertygade. Motståndarna för dagen stod Azalea BK för, en klubb som herrlaget inte mött i seriesammanhang någon gång tidigare.

GSIF anlände till Majvallen med en 15-mannatrupp och ställde upp med följande elva:

Bänk: Mersad, Mattias, Olle & Tom.

Azalea tog kommandot direkt i första halvlek och GSIF hängde inte med. Positionsspelet och kampen om andrabollarna lämnade mycket att önska. Lägg där till en undermålig kvalité på passningsspelet så hade GSIF inte många rätt i under första delen av första halvlek. Herrlaget rycker dock upp sej och skapar några chanser innan pausvisslan ljuder.

Andra halvlek fortsätter som första slutade och GSIF har en bra period i början av halvleken dock utan att etablera några längre sekvenser på offensiv planhalva. En kvart in i andra halvlek kommer ledningsmålet efter en fin sekvens där Sebastian Andersson II skjuter ett skott precis innanför straffområdet som Azalea-keepern tippar utanför. På efterföljande hörna boxas bollen ut från målområdet och påpassligt i höjd med straffpunkter snappar Joost Algera upp bollen och dunkar upp den i nättaket. Sista delen av andra halvlek pressar Azalea för en kvittering men GSIF försvaret har bra koll på Azaleas anfallsförsök och är oresonliga i duellspelet. Med skicklighet och lite flax bärgas 3 poäng denna eftermiddag.

Inga välspelade 90 minuter av GSIF men bra kämpainsats och alltid skönt att bärga tre pinnar trotts att spelet hackar. En eloge till dagens domare Jörgen Lindell, som vanligt höll han matchen på en bra nivå och var följsam utan att blåsa sönder matchen.

Nu blickar vi framåt mot en ny träningsvecka och match mot SG/97 torsdagen den 9:e maj hemma på Guldheden södra, vi ses där.

Matchen mot Azalea går att se i sin helhet på:

https://www.gp.se/sport/031-fotboll/se-m%C3%B6tet-mellan-azalea-bk-och-g%C3%B6teborgs-sif-1.14831673

GSIF – Landala IF 3-1 (3-1)

Efter debaclet senast mot Styrsö BK var gubbarna i GSIF mer taggade än någonsin. Redan under samlingen märktes det att det var derbydags, skulle Guldheden södra förbli röd och svart? Vi var överens om det skulle krävas hårt jobb och en bra laginsats men vi var säkra på saken, det här skulle vi fixa!

Truppen för kvällen:

Martin Morén

Victor Jansson – Anders Karlsson – Andreas Näkne – Rasmus Canfjorden

Emil Blücker

Martin Ericsson – Ahmed Al-Bena

Fredrik Mile —————————————- Elias Eder

Sebastian Andersson II

Bänk: Tom Webb, Mirko Russo, Olle Cimmerbeck och sist men inte minst William Illsley.

Matchen blåstes igång av domaren klockan 19:45 och GSIF tog tag i taktpinnen direkt, det var full fart framåt. Emil, Martin och Ahmed hade full kontroll på mitten och stod för hårt jobb och fin kreativitet vilket ledde till en del halvchanser tidigt in i halvleken. Redan i minut 11 lossnade målskyttet, Emil får tag på bollen långt in på offensiv planhalva och Fredrik tar en djupledslöpning mellan ytterback och mittback och blir serverad perfekt. Han placerar den enkelt till höger om målvakten och vi hade 1-0 till GSIF.

Vi fortsatte att spela inspirerande fotboll, vi var trygga med bollen och vi vågade spela runt och ha tålamod. Som vanligt så vann Anders med resterande backlinje varje duell när Landala skickade långt vilket skapade en trygghet och vi kunde fortsätta att fokusera på det offensiva spelet. Både Ahmed och Elias tog sig till fina lägen men det skulle dröja till minut 25 innan vi gjorde 2-0. GSIF fick en frispark ute till höger på offensiv planhalva och efter coach Husses matchgenomgång så visste vi alla vad som skulle ske. Precis som på träningen så tar Anders sin signaturlöpning förbi alla försvarare, Elias slår en perfekt frispark och Anders + Rasmus går upp på bollen och nickar in den bakom målvakten. Inte ens med hjälp av VAR hade man kunnat avgöra vem som var sist på bollen, snacka om att vara synkade, snacka om lagarbete, vackert!

Precis som vanligt så finns det inget gott som inte har något ont med sig, jag väljer att citera coach Husse.

  • “Grabbar, det är precis som att ni är rädda för att vinna och leda matchen, det går inte så.”

Efter 2-0-målet lät vi Landala komma in i matchen och de etablerade för första gången i matchen spel på vår planhalva och vi visste om att de var farliga på fasta situationer. De fick ett inkast djupt ner på vår planhalva som resulterade i att de fick in bollen i vårt straffområde och vi var inte helt med och tappade markeringen. Deras nummer 4 kunde enkelt placera in reduceringen till 2-1.

GSIF vek dock inte ner sig men skönliret som dominerade första 30 minuterna övergår till mer kamp och krig. Strax efter reduceringen fick Fredrik bollen ute på sin högerkant och vek in, han hittar Ahmed som drog en gubbe, han i sin tur hittade Emil strax utanför Landalas straffområde som helt skoningslöst drog på allt vad han orkade och sköt 3-1 för GSIF. Snyggt och mentalt viktigt mål. GSIF har flera lägen att stänga matchen under sista 10 av första halvlek men resultatet 3-1 står sig.

Det finns inte så mycket att säga om andra halvlek, vi var stabila bakåt och släppte inte till några farliga chanser. Vi tappade dock spelet på mitten och har inte så mycket boll och skapar därmed inga chanser. Många i laget blir trötta av allt jobb så vi gjorde en del byten, Mirko kom in och stängde vänsterkanten, Tom sprang och jagade längst fram och Olle hjälpte till att stänga högerkanten. Ledningen var aldrig hotad och vi ska vara stolta över insatsen, vi avslutade matchen med William I på topp som en extra bonus.

Stor tack till Martin Morén som återigen visar sitt brinnande hjärta för GSIF och ställer upp i nöd och lust.

Vi står nu på 6 poäng efter 3 matcher och nästa match är mot Azalea BK den 1 Maj klockan 16:15, vi ses då!


GSIF 3 poäng!

3 poäng för damlaget mot IK Virgo

Reslutat GSIF- IK Virgo 5-0 (1-0)

Laguppställning

I målet: Alice Hyllstam. Backlinjen från vänster: Lovia Widén, Linda Wallander, Hanna Johnsson, Emma Löpare. Mittfält från vänter: Jeanette Liao, Hildur Egilsdóttir, Sanne Aarts, Ebba Einarsson. Anfall: Emma Saldner, Lina Bodén. På bänk: Alicia Nyberg, Linn Yngvesson, Amanda Skarin, Emma Skiöld.

Efter förra veckans bottennapp mot GFF var damlaget taggade att ställa upp mot Virgo som man slog i träningsmatchen med 8-0. Snacket innan match handlar om att inte underskatta motståndet och att få upp intensiteten i spelet.

Matchen börjar lite trevande. Vi har mycket boll men slarvar mycket i våra uppspel och fastnar ofta på mitten på grund av felpass. Vi är också lite tvåa på alla bollar vilket gör att vi snabbt hamnar in i Virgos tempo. Vi kommer fram några gånger när vi väl tar ner bollen och byter sida. Det är också då vi får till första målet. Vänder från högerkanten genom backlinjen in till Hildur på mitten som slår en fin crossboll till Sanne som har tagit en löpning runt Virgos försvar och kommer ensam med målvakten och lägger den iskallt i mål. Efter målet kommer vi till ytterligare några vassa chanser och har ett skolboksexempel till anfall där Ebba vinner boll på kanten spelar in till Löpare som lägger en djupledsboll till Skiölden och vi kommer tre fria i straffområdet. Skiölden lägger den snett inåt bakåt till Saldner som tyvärr skjuter över.

Vi pratar i halvlek om att ta tag i spelet och vara först på alla bollar och att skjuta, skjuta, skjuta. Och som vi inleder. Det hinner bara gå 3 minuter sedan får vi ett fint anfall på högerkanten bollen spelas in strax utaför starffområdet, Hildur drar den över målvakten och 2-0 är ett faktum. Vi kommer i inte riktigt upp i vår bästa nivå under matchen men vi är stabila i föravaret och ger inte Virgo möjligheten att komma in i matchen. Istället avslutar Emma Saldner med att göra hattrick. Undertbart och hon visar att hon kommer vara med och slåss om titelen som årets målgörare på galan i år!

Guldstjärna till Saldner för alla dom fantastiska målen!

Klar förlust mot topptippade Styrsö BK

Match nummer två för säsongen, återigen mot ett ö-lag på besök, nämligen Styrsö BK. De visade sig vara numret för stora och vann komfortabelt, slutresultat 1-6 (1-3).

GSIFs trupp:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson (K) – Mirko Russo – Victor Jansson

Joost Algera

Rasmus Canfjorden – Mattias Wångblad – Emil Blücker – Ahmed Al-Bena

Elias Eder

Bänk:
Hampus Martinsson, Olle Cimmerbeck, Alexander El-Zein, Martin Ericsson, William Brandt

GSIF var under större delen av matchen, som för övrigt spelades på ”hemmaplanen” Heden, för låga i sitt försvarsspel vilket också var alldeles för passivt. Vi bjöd på hälften av målen genom slarv på egen tredjedel, resterande insläppta mål var på grund av skickliga individuella prestationer från motståndarlaget. De besatte en högre kvalité i passningar, mottag och teknik, de var mer beslutsamma och vann de flesta duellerna. Vi gjorde Styrsö bättre än vad de var och gav aldrig matchen en ärlig chans, men att de var de bättre laget och förtjänade att få med sig alla poäng hem till ön var det inget snack om. Vi hade dock ledningen en kort stund i första halvlek, där vårt största hot (i kombination med fasta situationer), omställningar, gav utdelning. Elias drev boll på mittplan, vägde av en perfekt passning i djupet till Wångblad som med ett precist inlägg hittade Emil på bortre, där hans nick satt ottagbart vid stolproten. Just i detta anfall var det kvalité rakt igenom och Unai Emery hade varit stolt. Martin Ericsson hade ett friläge och Rasmus en nick i stolpen och fler mål hade inte varit omöjligt framåt, dessa lägen kom dessvärre när matchen redan var avgjord. Hade vi undvikit att ge bort tre gratismål och haft en högre effektivitet framåt kunde eventuellt 1 pinne bärgats, eller åtminstone hade siffrorna kunnat snyggats till, men 1-6 talar sitt tydliga språk och Styrsö fick en enkel seger i slutändan.

Positivt att ta med sig var att Alexander El-Zein fick göra sina första minuter i GSIF-tröjan, blev kanske inte den roligaste match att debutera i, men vi välkomnar Alex till klubben och hoppas på seger redan i nästa omgång.

Wångblad, som slet tills krampen tillkom, gjorde denna omgång sin sista match. Han har haft många fina år i klubben men kommer nu att flytta norrut. Klubben tackar Wångis för sitt slit, tugg och engagemang under alla med- och motgångar i den rödsvarta tröjan, han kommer att bli saknad.

Torsdag 25 april kl 19:45 blir det, i vanlig ordning, ett hett derby mot Landala på Guldheden södra.

Tung förlust i premiären för damlaget

Resultat GSIF-GFF B 0-3 (0-2)

Laguppställning

I målet: Lovisa Widén. Backlinje från höger: Linn Yngvesson, Linda Wallander (C), Hanna Johnsson, Emma Löpare. Mittfält från höger: Ebba Einarsson, Sanne Arts. Johanna Karlqvist, Jeanette Liao. Forwards: Sofia Wiell, Emma Saldner. På bänk: Josefin Esplund, Alicia Nyberg, Johanna Högsfeldt, Amanda Skarin

Seriepremiär hemma på Guldheden Södra, 12 plusgrader och minimalt med vid. Perfekta förutsättningar för en riktigt bra premiär. Tyvärr blev det inte riktigt som planerat. Inför premiären hade damlaget haft två träningsmatcher där de fullständigt dominerat. Så in i premiären mot ett av div 3 starkaste lag speciellt på våren innan div 2 dragit igång kändes inspirerande.

Men trots att det var en bra uppvärmning och laget kännes redo och taggade var det som när domaren blåste igång matchen gick luften ur. Premiärnerver deluxe? Vem vet, men damlaget kom aldrig upp i nivå. Det snackades för lite, ingen ville ha bollen och styrspelet blev lidande på grund av den dåliga kommunikationen. GFF spelade bra med många höga bollar och försökte allt som oftast hitta sina yttrar med långa bollar. En positiv sak som vi definitivt ska ta med oss är att försvarsspelet i det stora hela är väldigt bra och GFF får inte komma till speciellt många farliga situationer men också att Lovisa i målet var väldigt stabil. GFF är dock väldigt effektiva och får innan första halvleken är slut in två bollar. Det första målet kommer efter att ett skott utifrån olyckligt styrs på en av våra egna spelare och ställer Lovisa i målet. Det andra målet kommer efter en dålig markering på en hörna där GFF-spelaren får stå helt fri i straffområdet och lägga bollen i målet. Det finns också några ljusglimtar när vi tar ner bollen på backen och rullar genom laget, det som ska vara vår främsta styrka. Vi kommer till en riktigt farlig chans när vi snabbt byter sida genom mittfältet och kommer med några enkla passningar fram till ett farligt anfall där både Saldner och Sofia är sånär på att få in bollen men den räddas på mållinjen två gånger om.

Andra halvlek drar igång men vi har svårt att få upp snacket vilket leder till att vi ligger fel i positionerna över hela planen vilket gör att GFF väldigt lätt spelar förbi oss. Dock hittar vi några gånger över så vi kan byta sida och får direkt chans att gå framåt. Vi skakar fram några hörnor men kommer inte närmare än så. GFF lyckas dock trycka in en sista boll med ett långskott utanför straffområdet där vi är sena upp i pressen.

Individuellt gör alla spelare en bra match men som lag är det väldigt avslaget. Bara bryta ihop och komma igen. Två nya matcher väntar tis 9/4 hemma mot Virgo och sön 14/ borta mot Landvetter. Guldstjärna till Lovisa i målet som tar alla bollar som hon ska och är väldigt lugn och trygg där bak.