Matchreferat

Om man ändå kunde skylla på vattnet

Rent vatten bärgades från Johanneberg då det där matchen spelades, i Kungsladugård, rådde drickförbud. Kanske hade förlusten mot SG Argo/Masthuggets BK känts bättre i efterhand om vi kunde yttrat orden:
”Det måste ha varit något i vårat vatten.”

Kvällens trupp:

William Illsley

Jonatan Holmér – Andreas Näkne (K) – Victor Jansson – Tom Webb

Sebastian I Andersson

Martin Sidaway – Mersad Babic – Joost Algera – Olle Cimmerbeck

Sebastian II Andersson

Bänk:
Alexander Falk Hermansson, Johan Hultman, Mattias Dotevall, William Brandt

A/M inledde matchen med hög press, vi spelade oss ur den snyggt och satte igång matchens första anfall. Matchen kändes lovande till en början, åtminstone till minut 7. Då skapade A/M en hörna, ett otroligt passivt försvarsspel gav A/M rejält med tid och utrymme att göra vad de ville, så de nickade enkelt in 1-0. Första halvlek bjöd inte på något skönspel från något av lagen (en mening som yttras ofta här i matchreferaten, men det är trots allt division 6), vi stack upp ibland, hade några fasta situationer men slarvade för mycket i uppspelsfasen för att vi skulle kännas tillräckligt heta. Istället blev det 2-0 när straff tilldömdes A/M. Näkne i backlinjen blev fasthållen i straffområdet och höll armkrok tillbaka. Båda spelarna ramlade men förteelsen ansågs vara värre åt ena än andra hållet. Straffen däremot var den mest otagbara i år, väldigt snyggt ditpangad i Williams vänstra maskor. Innan domaren hann blåsa för halvlek, hann han även med att blåsa en straff till, denna gången i favör för oss. Ett kramkalas uppstod när Sidaway ska upp i luften och nicka, straff eller inte så var det åtminstone konsekvent dömt sett till tidigare straffsituation. Victor Jansson stegade fram, men brände skottet med en klassisk övertändning i dubbel bemärkelse. A/M hann även med en ribbträff mot slutet, vill minnas att det var en nick som William ändå hade ganska bra koll på och returen lyckades vi rensa undan. 2-0 i paus kändes surt, speciellt med det gyllene reduceringsläget på slutet via straffen.

Om första halvlek var en jämn tillställning spelmässigt så blev andra halvlek en annan historia. 4-1-4-1 byttes till 3-5-2 och vi lyckades trycka ned A/M till eget straffområde under mer eller mindre de sista 45 minutrarna. Näkne brände öppet mål efter en hörna (som för övrigt A/M:s nummer 8 ska ha stor eloge för att vi fick slå då han ärligt påpekade att den dömda insparken inte var korrekt), Hultman fick till en fin träff som tyvärr slank utanför, många nästanlägen där tånaglarna inte borde ha klippts skapades och skott blockerades både här och där. A/M slutade halvleken med ett friläge som William i vanlig ordning räddade, i övrigt var det vår halvlek till fullo. Det stora spelmässiga övertaget i andra halvlek till trots, så var vi något för uddlösa framför mål då vi inte skapade tillräckligt med hundraprocentiga chanser. Men sett till 90 minuter, totalt antal skapade chanser/halvchanser och spelmässigt övertag i andra halvlek kan man börja raljera om det var ett rättvist resultat eller inte, men faktum är att ibland så måste det nog ändå vara det, hur surt det än känns. Det går nämligen att koka ned till att A/M gjorde mål på en hörna och en straff, medan vi missade båda delarna.


Stolt förlust för Studenterna

Efter förlusten mot Solängen senast där ingenting verkade stämma var det nu dags att möta seriens hittills bästa lag, Önnered. Underdogskänslan var insmugen, men en stark trupp bjöd upp till fantastiskt motstånd. Tyvärr förlust med 1-0, men om detta nu va seriens bästa lag så ingjöts åtminstone ett hopp om en framtid spenderad i toppen av tabellen för Studenterna.

Dagens trupp:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson – Andreas Näkne – Victor Jansson

Emil Blücker

Elias Eder – Joost Algera – Mersad Babic – Rasmus Canfjorden

Oskar Jonsson Löfbom (K)

Bänk:
Jacob Nilsson(!), Mattias Dotevall, Olle Cimmerbeck, Mirko Russo

Önnered hade det mesta av bollen i första halvlek. De spelade ett rakt, enkelt och långt spel mest hela tiden. Tyvärr var det den längre bollen som resulterade i 1-0 för hemmalaget. Vår backlinje, som i övrigt gjorde en grym insats, blev lite väl stillastående och missade att falla i tid. Deras forward kom fri, rundade William och satte ledningsmålet i minut 12. Vi vek dock inte ner oss utan kom till åtminstone tre bra skottlägen och ytterligare halvchanser under första halvlek. En kombination av otroligt stabilt målvaktsspel av Önnered-keepern och att våra skott inte höll tillräcklig kvalité resulterade dessvärre till att nollan inte spräcktes. Det ska även nämnas att Önnered skapade en del de också, de va de som tryckte tillbaka oss medan vi fick ligga på omställningar. Likt andra matcher denna säsong hade vi svårt att bygga ett eget spel bakifrån från insparkar, det satte oss snarare i knipa de mesta av gångerna då de gröna pressade högt, vilket skapade en känsla av otrygghet.

Andra halvlek hade en liknande karaktär till att börja med, men ju längre den led ju mer försattes spelet till de soliga öarna Hawaii. Det började bölja mer än surfvågor en stormig dag, chanser utbyttes åt båda håll titt som tätt. Vi slarvade med bollen, Önnered slarvade lika mycket. Omställningar blev omställningar på omställningen. William i mål gjorde en enhandsräddning på en annars bra slagen frispark. Anders gjorde årets glidtackling/skottblock på en passning snett inåt bakåt som William sedan räddade en retur på. Näkne gjorde en sista sekundenbrytning för att förhindra ett friläge. Lika nära som det ibland va att bli 2-0, lika nära var vi att få gå hem med åtminstone en pinne. Victor Jansson hade ett avslut innanför straffområdet som till en början verkade slinka in, men Önnereds-keepern ville annat. Ett par bollar var så när på att skära igenom motståndarnas sista försvarslinje, men fastade på vägen. Till sist, i matchens sista minut slog kapten Oskar en passning mot de djupledslöpande gubbarna Rasmus och Jacob. Jacob hakades upp och hindrades från att komma helt ren med målvakten, en känslig och korrekt fördel gavs av domaren då Rasmus istället fick chansen solo mot målvakten. Avslutet gick mot den bortre stolpen men återigen räddades bollen av matchens bästa spelare. Domaren blåste av, poängen uteblev.

Ett frenetiskt kämpande av samtliga rödsvarta på en väldigt tung gräsplan ledde inte till några poäng denna afton. Men moraliskt var det ändå en seger, vi fick ett kvitto på att vi har alla förutsättningar att slåss i toppen i år då självaste serieledarna på bortaplan gavs en rejäl match, där ett oavgjort resultat hade varit mer rättvist i slutändan. Kul att se Jacob, fjolårets interna skyttekung, tillbaka i truppen. Förhoppningsvis fick han blodad tand och fortsätter säsongen med oss, detta då målskyttet varit ett frågetecken hittills i år. Förlust, men ett fall framåt. Redan på måndag är det match igen, detta mot nykomlingarna Järnbrott som kommer att få smaka på revanschens väntande vrede.




GSIF bjöd Solängen på trerätters

Fyra av fem segrar, hittills en säsong som åtminstone resultatmässigt bådat gott. En poäng bakom toppen inför fredagskvällens drabbning, detta mot ett motstånd som de senaste åren oftast, om inte alltid, har besegrats. Men Solängen har alltid varit tuffa att möta, inte blir det bättre av att servera mål på silverfat till de hungriga Mölndalspojkarna.

Kvällens serveringspersonal bestod av följande:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson (K) – Mirko Russo – Victor Jansson

Joost Algera

Ahmed Al-Bena – Rasmus Canfjorden – Elias Eder – Sebastian II Andersson

Hampus Martinsson

Bänk:
Olle Cimmerbeck och Christoffer Matshede

I det stora hela blev detta en ren krigarmatch utan något som helst skönspel från något av lagen. De enda gångerna Solängen var farliga var vid fasta situationer och när vi gav bort små aptitretare titt som tätt. Vi försökte spela vårt spel genom att rulla från egen backlinje, via mittfält för att sedan etablera spel på motståndarnas planhalva. Tyvärr kom vi inte längre än till att försöka denna regniga, mörka afton. Bollar tappades mest hela tiden och felbeslut togs. De små ljusglimtar som ändå lyste upp tillvaron under matchens gång var när ett rakare spel injicerades i mitten av första halvlek, då kunde fram för allt Sebbe II Andersson hota rejält i djupet bakom Solängens knackiga backlinje. Det var så när att det gick hela vägen ett par gånger, men några decimeters marginaler extra saknades tyvärr. Istället serverades förrätten 14 minuter efter bordssittning, detta när en hörna allt för enkelt fick slippa in vid främre stolpen. 1-0 stod sig halvleken ut.

Direkt i andra bytte vi till 4-4-2 från 4-5-1. Mer press ville sättas på Solängens backlinje genom att ha två renodlade forwards. Kanske en god tanke, men resultatet uteblev. Huvudrätten serverades redan i minut 48 efter slarv i uppspelsfasen från backlinjen. Med 15 minuter kvar övergick vi till 3-4-3, men tyvärr serverades desserten strax efter det då en onödig utvisning satte vårt sista hopp om poäng på en skarp knivsegg. Med endast 10 personer kvar i personalstyrkan blev det för tufft att forcera fram något mål, istället drömmålade Solängen in 3-0 via ett distansskott, ridå.

En typisk 0-0-match rent spelmässigt, tyvärr blev bjudningarna direkt avgörande denna gång. Visst skapades det ett och annat framåt, helt ofarliga var vi inte, men efter att ha haft marginalerna på vår sida ett par matcher blev det återigen balans i universum denna fredag. Nu väntar yttersta toppmotstånd i nästa omgång, serieledarna Önnered ska få besök på deras gräsplan torsdagen 23 maj, kl 19.00. Då krävs det ett större gemensamt ansvar och en jävla kämparglöd av samtliga ute på plan om vi ens ska ha en tanke på att ta poäng. GSIF har nu förhoppningsvis permanent stängt sin gratisrestaurang.


Tredje raka för herrlaget! GSIF - Slottsskogen/Godhem IF 3-2 (2-1)

På torsdagskvällen tog vi emot SG som efter fyra spelade omgångar stod på 3 pinnar medans vi stod på 9 pinnar.

Truppen för kvällen var följande:

       William I 
Jonte  Anders Näkne Victor
         Joost
  Martin E     Mersad
Rasmus             Mile
         Sebbe

Bänk: Elias, Ahmed, Mirko, Olle och Chris

Vi tog tag i taktpinnen ganska tidigt i matchen och försökte spela oss till lägen. Alla passningar och tillslag kanske inte satt precis där de skulle men vi försökte. I mitten av första halvlek får vi en frispark på offensiv planhalva, väldigt nära hörnflaggan, som Mersad lyfter in och efter lite studsande i SGs straffområde droppar bollen ner till Joost som trycker in 1-0. Målet skapar god energi inom laget och bara någon minut senare får vi en kontringen där Sebbe driver bollen mot SGs straffområde. Inne i straffområdet, försöker Sebbe dra förbi målvakten men blir fälld och straffspark blåses. Straffsparken tas av Mile och vi har 2-0. Det skulle hinna bli en till straffspark innan halvtidsvilan, denna åt SG. Efter en tilltrasslad situation i vårt straffområde får SG straff och reducerar till 2-1 precis innan pausvilan.

Till andra halvlek går SG ut med betydligt mer energi än oss och efter en tidig försvarsmiss så gör SG 2-2. Efter kvitteringsmålet ändrar matchen ansikte, det blir en del fulspel och gnäll från båda lagen. Sebbe kommer återigen i en kontring och gör allting väldigt bra men precis när han ska spela bollen över utrusande målvakt så blir han fälld. Det blåses ingen straff utan situationen leder till att vår tränare Husse får följa matchen från läktaren (dvs andra sidan staktet). Matchen fortsätter men inget av lagen skapar några farliga chanser utan det är mycket frisparkar och uppehåll som stör. Runt den 75′ bryter Chris ett uppspel från SG på offensiv planhalva och spelar den snabbt in till Mile som tar hjälp av stolpen och fastställer slutresultatet till 3-2.

Återigen vinner vi utan att imponera, men vad är det man säger?

-En gång är ingen gång. Två gånger är en intressant företeelse. Tre gånger är en trend.

Låt trenden fortsätta, stans skönaste gäng går mot fjärde raka.

Nästa match är borta mot Solängens BK fredagen den 17/5, vi ses där!


Andra raka vinsten för herrlaget efter 1-0 mot Azalea BK

Majmånad inleddes på bästa sätt genom att herrlaget plockade med sej 3 pinnar från Majvallen trotts att spelet ej övertygade. Motståndarna för dagen stod Azalea BK för, en klubb som herrlaget inte mött i seriesammanhang någon gång tidigare.

GSIF anlände till Majvallen med en 15-mannatrupp och ställde upp med följande elva:

Bänk: Mersad, Mattias, Olle & Tom.

Azalea tog kommandot direkt i första halvlek och GSIF hängde inte med. Positionsspelet och kampen om andrabollarna lämnade mycket att önska. Lägg där till en undermålig kvalité på passningsspelet så hade GSIF inte många rätt i under första delen av första halvlek. Herrlaget rycker dock upp sej och skapar några chanser innan pausvisslan ljuder.

Andra halvlek fortsätter som första slutade och GSIF har en bra period i början av halvleken dock utan att etablera några längre sekvenser på offensiv planhalva. En kvart in i andra halvlek kommer ledningsmålet efter en fin sekvens där Sebastian Andersson II skjuter ett skott precis innanför straffområdet som Azalea-keepern tippar utanför. På efterföljande hörna boxas bollen ut från målområdet och påpassligt i höjd med straffpunkter snappar Joost Algera upp bollen och dunkar upp den i nättaket. Sista delen av andra halvlek pressar Azalea för en kvittering men GSIF försvaret har bra koll på Azaleas anfallsförsök och är oresonliga i duellspelet. Med skicklighet och lite flax bärgas 3 poäng denna eftermiddag.

Inga välspelade 90 minuter av GSIF men bra kämpainsats och alltid skönt att bärga tre pinnar trotts att spelet hackar. En eloge till dagens domare Jörgen Lindell, som vanligt höll han matchen på en bra nivå och var följsam utan att blåsa sönder matchen.

Nu blickar vi framåt mot en ny träningsvecka och match mot SG/97 torsdagen den 9:e maj hemma på Guldheden södra, vi ses där.

Matchen mot Azalea går att se i sin helhet på:

https://www.gp.se/sport/031-fotboll/se-m%C3%B6tet-mellan-azalea-bk-och-g%C3%B6teborgs-sif-1.14831673


Older Entries »

Lunchtid i lördags var det dags för premiärmatchen för säsongen 2018. Motståndarna för dagen var Nödinge SK (hemmahörande i div 6D) som är en ny bekantskap för GSIF. Spelplanen var Överåsvallen, vars matta var extremt hård på grund av kylan samt bortre långsidan var som en skridskobana. Förutsättningarna har varit bättre, men detta är samtidigt charmen med träningsmatcher februari!

Startelvan:

Robert

Victor Andreas Oskar Christoffer

Mattias D Mersad Martin Lucas

Hampus Mattias W

Bänk:

Richard

Daniel RA

GSIF inleder matchen piggt, Mattias Wångblad rinner igenom Nödinges backlinje efter bara några minuter men skjuter dessvärre i stolpen. I perioder under första halvlek trilla GSIF boll med bra tempo, skapar ett par målchanser och vinner boll genom aggressivt press. Nödinge SK etablerar egentligen inte några längre anfall på GSIFs planhalva men skapar några halvchanser där deras uppspel går igenom deras spelskicklige kapten.

I matchminut 34 vinner Martin Sidaway bollen utanför offensivt straffområde, drar två motspelare och sätter bollen i mål i höjd med straffpunkten. Martins första mål i den rödsvartrandiga-tröjan och står förövrigt för en mycket gedigen insats i 90 minuter! Samarbetet med Mersad fungerade också mycket bra.

GSIF går till halvtidsvila med en stabil 1-0 ledning.

Andra halvlek är bara fem minuter gammal när Nödinge vinner boll vid mittplan och kan anfalla tre mot tre. Deras för dagen mycket pigga anfallare hamnar i duell med Oscar Jonson Lövbom i högerytterposition, strax utanför defensivt straffområde, där Nödinges anfallare halkar (?) på det glatta underlag. Domaren blåser frispark och frilägesutvisar samtidigt Oskar, ett mycket märkligt beslut!

GSIF får avsluta matchen med 10 man. Nödinge skapar inte mycket nämnvärt under den avslutande delen av matchen mycket tack vare ett solitt försvarsspel av GSIF. I matchminut 79 får GSIF straff, Lucas dunkar resolut in 2-0 bakom en chanslös keeper i motståndarmålet.

Noterbart från matchen:

  • Tre debutanter i dagens trupp i form av Martin, Daniel RA och Richard. Pigga insatser av alla tre.
  • P.g.a. av målvaktstrul lånades division 6B-bekanting Robert Carén in mellan stolparna. Robert hade en rätt lugn dag mellan stolparna men stod för ett par stabila räddning. GSIF bugar och bockar för insatsen! Nu har Robert gjort ett antal mål på GSIF (under sin karriär i BK Wobbler) samt hållit nollan för klubben. Måste vara ett svårslaget rekord!

Nu blickar vi framåt mot Södercupen, där GSIF har hamnat i grupp 3. Första matchen spelas mot regerande Södercupen-mästarna Landvetter IS den 20/2.