Efter debaclet senast mot Styrsö BK var gubbarna i GSIF mer taggade än någonsin. Redan under samlingen märktes det att det var derbydags, skulle Guldheden södra förbli röd och svart? Vi var överens om det skulle krävas hårt jobb och en bra laginsats men vi var säkra på saken, det här skulle vi fixa!

Truppen för kvällen:

Martin Morén

Victor Jansson – Anders Karlsson – Andreas Näkne – Rasmus Canfjorden

Emil Blücker

Martin Ericsson – Ahmed Al-Bena

Fredrik Mile —————————————- Elias Eder

Sebastian Andersson II

Bänk: Tom Webb, Mirko Russo, Olle Cimmerbeck och sist men inte minst William Illsley.

Matchen blåstes igång av domaren klockan 19:45 och GSIF tog tag i taktpinnen direkt, det var full fart framåt. Emil, Martin och Ahmed hade full kontroll på mitten och stod för hårt jobb och fin kreativitet vilket ledde till en del halvchanser tidigt in i halvleken. Redan i minut 11 lossnade målskyttet, Emil får tag på bollen långt in på offensiv planhalva och Fredrik tar en djupledslöpning mellan ytterback och mittback och blir serverad perfekt. Han placerar den enkelt till höger om målvakten och vi hade 1-0 till GSIF.

Vi fortsatte att spela inspirerande fotboll, vi var trygga med bollen och vi vågade spela runt och ha tålamod. Som vanligt så vann Anders med resterande backlinje varje duell när Landala skickade långt vilket skapade en trygghet och vi kunde fortsätta att fokusera på det offensiva spelet. Både Ahmed och Elias tog sig till fina lägen men det skulle dröja till minut 25 innan vi gjorde 2-0. GSIF fick en frispark ute till höger på offensiv planhalva och efter coach Husses matchgenomgång så visste vi alla vad som skulle ske. Precis som på träningen så tar Anders sin signaturlöpning förbi alla försvarare, Elias slår en perfekt frispark och Anders + Rasmus går upp på bollen och nickar in den bakom målvakten. Inte ens med hjälp av VAR hade man kunnat avgöra vem som var sist på bollen, snacka om att vara synkade, snacka om lagarbete, vackert!

Precis som vanligt så finns det inget gott som inte har något ont med sig, jag väljer att citera coach Husse.

• “Grabbar, det är precis som att ni är rädda för att vinna och leda matchen, det går inte så.”

Efter 2-0-målet lät vi Landala komma in i matchen och de etablerade för första gången i matchen spel på vår planhalva och vi visste om att de var farliga på fasta situationer. De fick ett inkast djupt ner på vår planhalva som resulterade i att de fick in bollen i vårt straffområde och vi var inte helt med och tappade markeringen. Deras nummer 4 kunde enkelt placera in reduceringen till 2-1.

GSIF vek dock inte ner sig men skönliret som dominerade första 30 minuterna övergår till mer kamp och krig. Strax efter reduceringen fick Fredrik bollen ute på sin högerkant och vek in, han hittar Ahmed som drog en gubbe, han i sin tur hittade Emil strax utanför Landalas straffområde som helt skoningslöst drog på allt vad han orkade och sköt 3-1 för GSIF. Snyggt och mentalt viktigt mål. GSIF har flera lägen att stänga matchen under sista 10 av första halvlek men resultatet 3-1 står sig.

Det finns inte så mycket att säga om andra halvlek, vi var stabila bakåt och släppte inte till några farliga chanser. Vi tappade dock spelet på mitten och har inte så mycket boll och skapar därmed inga chanser. Många i laget blir trötta av allt jobb så vi gjorde en del byten, Mirko kom in och stängde vänsterkanten, Tom sprang och jagade längst fram och Olle hjälpte till att stänga högerkanten. Ledningen var aldrig hotad och vi ska vara stolta över insatsen, vi avslutade matchen med William I på topp som en extra bonus.

Stor tack till Martin Morén som återigen visar sitt brinnande hjärta för GSIF och ställer upp i nöd och lust.

Vi står nu på 6 poäng efter 3 matcher och nästa match är mot Azalea BK den 1 Maj klockan 16:15, vi ses då!

GSIF 3 poäng!

Match nummer två för säsongen, återigen mot ett ö-lag på besök, nämligen Styrsö BK. De visade sig vara numret för stora och vann komfortabelt, slutresultat 1-6 (1-3).

GSIFs trupp:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson (K) – Mirko Russo – Victor Jansson

Joost Algera

Rasmus Canfjorden – Mattias Wångblad – Emil Blücker – Ahmed Al-Bena

Elias Eder

Bänk:
Hampus Martinsson, Olle Cimmerbeck, Alexander El-Zein, Martin Ericsson, William Brandt

GSIF var under större delen av matchen, som för övrigt spelades på ”hemmaplanen” Heden, för låga i sitt försvarsspel vilket också var alldeles för passivt. Vi bjöd på hälften av målen genom slarv på egen tredjedel, resterande insläppta mål var på grund av skickliga individuella prestationer från motståndarlaget. De besatte en högre kvalité i passningar, mottag och teknik, de var mer beslutsamma och vann de flesta duellerna. Vi gjorde Styrsö bättre än vad de var och gav aldrig matchen en ärlig chans, men att de var de bättre laget och förtjänade att få med sig alla poäng hem till ön var det inget snack om. Vi hade dock ledningen en kort stund i första halvlek, där vårt största hot (i kombination med fasta situationer), omställningar, gav utdelning. Elias drev boll på mittplan, vägde av en perfekt passning i djupet till Wångblad som med ett precist inlägg hittade Emil på bortre, där hans nick satt ottagbart vid stolproten. Just i detta anfall var det kvalité rakt igenom och Unai Emery hade varit stolt. Martin Ericsson hade ett friläge och Rasmus en nick i stolpen och fler mål hade inte varit omöjligt framåt, dessa lägen kom dessvärre när matchen redan var avgjord. Hade vi undvikit att ge bort tre gratismål och haft en högre effektivitet framåt kunde eventuellt 1 pinne bärgats, eller åtminstone hade siffrorna kunnat snyggats till, men 1-6 talar sitt tydliga språk och Styrsö fick en enkel seger i slutändan.

Positivt att ta med sig var att Alexander El-Zein fick göra sina första minuter i GSIF-tröjan, blev kanske inte den roligaste match att debutera i, men vi välkomnar Alex till klubben och hoppas på seger redan i nästa omgång.

Wångblad, som slet tills krampen tillkom, gjorde denna omgång sin sista match. Han har haft många fina år i klubben men kommer nu att flytta norrut. Klubben tackar Wångis för sitt slit, tugg och engagemang under alla med- och motgångar i den rödsvarta tröjan, han kommer att bli saknad.

Torsdag 25 april kl 19:45 blir det, i vanlig ordning, ett hett derby mot Landala på Guldheden södra.

Då var dagen äntligen här. Dagen då allt slit på försäsongen skulle ge resultat, då poängen skulle börja trilla in. Tändvätskan var givetvis enorm efter att Rasta-bloggen tippat oss trea från slutet i årets tabell, det är bara att tacka och ta emot. Det fick Vrångö IF sota för som besegrades med 1-0.

Årets första startelva:

Willliam Illsley

Jonatan Holmér – Andreas Näkne – Anders Karlsson – Victor Jansson

Joost Algera

Elias Eder – Oskar Jonsson Löfbom (K) – Martin Ericsson – Mattias Wångblad

Sebastian Andersson II

Bänk:
Ahmed Al-Bena, Olle Cimmerbeck, Rasmus Canfjorden, Mirko Russo, Sebastian Andersson I

Första halvlek bjöd inte på något skönspel, inget av lagen besatte kvalitén att på egen hand bygga upp ett spel som ledde till några chanser. Men GSIF hade en tendens att bjuda motståndarna på ett par heta chanser, detta då det slarvades med passningar och mottag på egen tredjedel. Näkne reparerade ett av dessa misstagen med årets glidtackling i eget straffområde, på egen hand hindrade han Vrångö att ta ledningen tidigt i första halvlek. Tyvärr fick Näkne lämna planen strax efter detta då han fick en bristning i framsida lår, men han såg riktigt stabil ut så länge han var på plan. Mirko Russo fick då hoppa in bredvid Anders ”The Bull Fighter” Karlsson i mittlåset istället. Mirkos första seriematch i GSIF-tröjan klarade han av med bravur, stenhård och resolut. Vissa i laget vill jämföra vår nyfunne italienare med en yngre Chiellini. Vrångö skapade ett par halvfarliga lägen till på våra misstag, nollan kändes hotad bakåt, men GSIF redde ut det och 0-0 stod sig till halvlek. Ska vi vara helt ärliga skapade GSIF inte något under första, vi stack endast upp på ett par fasta situationer.

Vad som sas i halvlekssnacket förblir en gåta, med det som sas får gärna sägas oftare. GSIF kom ut som ett helt nytt lag i andra halvlek. Första 20 minuterna parkerades på offensiv planhalva. Oskar satte en kraftig frispark i ribban och Joost mäktade med ett kanonskott utifrån som tippades till hörna, Vrångö var i gungning, 1-0 hängde i luften. Sebbe II fick chansen från straffpunkten efter att Elias blivit för hårt tryckt i ryggen, tyvärr räddade målvakten bollen upp i ribban på en helt okej slagen straff. Elias hann med att komma fri med målvakten också, men en ny räddning hindrade att målet kunde firas. Tyvärr hade Vrångö en förbannat bra målvakt, vilket vi också såg när vi scoutade deras ö-derby mot Donsö härom veckan. Mitten av andra blev ett ställningskrig där Vrångö fick något mer att säga till om, utan att för den sakens skull skapa några farligheter. Istället var det GSIF som drog det längsta strået när Victor ”Katten” Jansson dunkade in en hörna från nära håll. Sebbe II (som sprang till krampen gjorde sig påmind, då ska det nämnas att Sebbe II inte får kramp i första hand med den fysiken) vann sin duell på bortre stolpen, kalabalik uppstod och diverse skott hann avlossas innan Jansson fick bredsida in bollen. Joost fick en assist som mer liknade något Peter Hansson kunde mäktat med, alltså motsatsen mot hur Özil hade assisterat helt enkelt. 1-0 stod sig matchen ut och det var i slutändan ett rättvist resultat.

Sebbe I gjorde ett fantastiskt slit när han fick komma in på den centrala mittfältet, kul att se hans fulla kapacitet igen efter en bra tids frånvaro p.g.a. mystiska omständigheter. Ahmed Al-Bena gjorde seriepremiär, ett stabilt inhopp på kanten som lovar gott inför säsongen. Piff & Puff, läs Joost & Elias, gjorde livet surt fler än en gång för motståndarna. Joost förlorade inte en enda duell på sin defensiva mittfältsroll och Elias sprang frenetiskt både som ytter och renodlad forward. Till sist, men inte minst, fick Olle ”Schulman” Cimmerbeck komma in och kriga mot slutet av matchen också. Hela fem debutanter, ett särskilt tack till er. Välkomna till stans skönaste gäng.

Nästa match är mot ett till ö-lag, nämligen Styrsö BK. Torsdag 11 april, kl 20.15 på Heden så smäller det igen.

Uddamålsförlust mot Lövet/Johannebergs IF efter onödigt tapp i onsdagens drabbning på Guldheden södra.

GSIF inleder första halvlek piggt med hög press och kombinationsspel. ”Lövet” ligger rätt lågt och kompakt med sitt lag och har väl inga stora intentioner att anfalla, ”Lövet” gör det helt klart svårt för GSIF. En rad felbeslut, löpningar som inte kommer gör tyvärr att det blir rätt trubbigt i den sista tredjedelen i allmänhet och i boxen i synnerhet. Matchen blir mer eller mindre sönderblåst vilket bidrar till ett ryckigt tempo. Helhetsintrycket från första halvlek är ändå att GSIF borde tagit ledningen.

Andra halvlek inleds piggt och ledningsmålet kommer efter ett anfall på högerkanten, där bollen tillslut passas in centralt till Oskar Jonson Löfbom som för på ett bra skott utanför boxen, ledningen är ett faktum. Därefter trummar GSIF på och blir bestulna på en solklar straff då Elias blir fälld i straffområdet. Istället är det ”Lövet” som visar moral, efter en fin intention på offensiv planhalva görs deras anfallare ner strax utanför straffområdet och den efterföljande frisparken skjuts i mål, en frispark GSIF keepern borde ha städat av relativt enkelt. I matchens slutskede får GSIF också en gubbe utvisad efter ordväxling med Lövets ålderman i anfallet, kort därefter tar motståndarna ledningen på en hörna. Lövets mittfältare får relativt ostört raka in ledningsmålet från några meters håll. Ingen slutforcering att tala om med endast tio gubbar på plan och ”Lövet” vinner matchen efter två bjudningar. GSIF gratulerar ”Lövet” till segern och önskar stort lycka till under den kommande säsongen (dags att ta sej tillbaka till sexan..??!).

Alltid surt att tappa en ledning men GSIF är ändå nöjda med perioder i matchen, framför allt första halvlek. Givetvis finns det ett par grejer att skruva på under de sista träningarna innan säsongspremiären den 4:e april.

Herrlaget förlorade med uddamålet (1-0) mot den före detta seriekollegan, som numera husera i division 6A, Chalmers IS.

Första delen av första halvlek är jämn, ställningskrig på mittplan, GSIF har en del sekvenser med bra spel medans Chalmers mest hotar med lååånga bollar i djupled från deras mittback. Senare delen av första halvlek tar GSIF över spelmässigt med ett bra kombinationsspel och ledningsmålet hänger i luften, men bollen vill inte in bakom motståndar-keepern.

GSIF kommer till matchen med stor trupp och till andra halvlek byts det rätt frisk – lite nytt och lite gammalt. Andra halvlek är inte gammal när GSIF bjussar Chalmers på ledningsmålet. Ett missförstånd i GSIFs backlinje serverar Chalmers anfallare som rullar in bollen i öppet mål, ett riktigt skêtmål kort och gott! Resterande del av andra halvlek fortsätter som första halvlek började, dvs kamp på mitten och båda lagen skapar ett par halvchanser var.

Stundtals bra spel sammanfattningsvis vilket är ett kvitto på att vi är på rätt väg, sedan är det såklart en del detaljer som behöver slipas vidare på och förbättras innan serien drar igång den 4:e april.

Nästa match är mot Lövet/Johannebergs IF onsdagen den 20/3, avspark 20:15 på Guldheden södra.

Vi ses där!

Trots att det var säsongens sista match som skulle spelas så var det mycket på spel, vinst skulle garantera att vi spelade division 6 fotboll även nästa säsong. Motståndarna för dagen var inga mindre än S:t Jakob.

Truppen för dagen var följande:

William Illsley

Edvin Johansson – Anders Karlsson – Ludwig Prytz

Jonatan Holmér – Oskar Jonsson Löfbom(K) – Johan Hultman – Martin Sidaway – Christoffer Matshede

Jacob Nilsson – Ehab El-Ali

Bänk: Andreas Näkne, Richard Lan och Johan Fredriksson

Förutsättningarna garanterade en fotbollsfest, Guldheden södra en solig lördag med 13 grader i luften. GSIF känndes taggade och hungriga och var även det laget som tog tag i taktpinnen direkt. Redan i de första minuterna fick vi se en sekvens som skulle upprepas ett flertal gånger under matchen, Christoffer Matshede fick bollen och drev ner mot offensiv kortsida och spelade sedan in bollen till Jacob Nilsson som sköt på ett tillslag, tyvärr inget mål den här gången. Vi fortsatte med fina kombinationer i det offensiva spelet samtidigt som Anders Karlsson vann nickdueller och stängde bakåt tillsammans med resterande gubbar i backlinjen.

BK S:T Jakob började komma in mer och mer i matchen efter en virrig start, de etablerade tillslut lite spel GSIF:s planhalva och lyckades få en frispark strax utanför halvmånen. Samtliga spelare i GSIF tappade fokus och William Illsley började ställa upp muren i vanlig ordning men frisparksskytten hade inte begärt något avstånd, såg luckan som öppnades i William Illsley’s vänstra hörn och rullade enkelt in bollen. Vi hade 1-0 till S:t Jakob efter ungefär 15 minuter spelade.

Trots målet förändrades inte matchbilden, GSIF fortsatte att trycka på och visa kreativitet i anfallsspelet samtidigt som S:T Jakobs spelidé blev allt tydligare, nämligen skicka långt på #12 som skulle lösa det mesta själv men vår backlinje hade bra koll på honom. Kaptenen för dagen Oskar Jonsson Löfbom vår målsugen och prövade bössan ett par gånger under första halvleken och prickade tillslut stolpen,GSIF kände vittring och kom allt närmare en kvittering. Kunde vi få i det mentalt viktiga kvitteringsmålet strax innan paus? Jacob Nilsson får en 5+ djupledsboll av Christoffer Matshede och är så när på att komma fri men blir dragen i tröjan av en mittbackarna i S:T Jakob som hade problem att hänga med. Domaren upplevde situationen på ett litet annorlunda sätt och blåste frispark till S:T Jakob istället, det började bli irriterat på planen nu. GSIF ger sig inte och precis innan halvlek kommer Martin Sidaway ner till kortsidan och spelar in till Jacob ”Canigga” Nilsson som gör 1-1 precis innan halvlek, helt välförtjänt.

Gubbarna är överens om att det är deras match och att det bara är att kriga vidare och efter par väl varda ord av coach Sven och kapten Oskar så sparkas andra halvlek igång.

Inledningen av andra halvlek är den händelsefattigaste perioden under matchen, relativt lågt tempo och mest en massa resultat lösa hörnor åt båda hållen. Kan kanske ha att göra med att solen försvann bort från Gulden södra och det blev kyligt värre? Vem vet. Matchen svänger lite fram och tillbaka, båda lagen försvarar bra, Edvin Johansson gör en fenomenal brytning som resulterar i hörna för S:t Jakob men som samtliga hörnor denna match resulterade inte i något speciellt. Kort därpå får S:t Jakob sin bästa chans i matchen, ett friläge men William Illsley kommer ut bra och gör sig stor och räddar enkelt, snyggt!

Matchen rullar på och GSIF får hörna efter ett bra skott av Richard Lan, hörnan slås och Anders Karlsson kommer högst och sätter dit sin panna av stål och målnätet är nära att gå upp. 2-1 till GSIF trodde alla men målet blir bortdömt och än idag så är anledningen oklar. GSIF känner att målet som fullbordar vändningen är runt hörnet och fortsätter att mala på med bra självförtroende, kreativitet och lagmoral. Det imponerande spelet ger resultat, Oskar Jonsson Löfbom framspelar Jacob Nilsson som rundar den utrusande målvakten och chippar sedan in den mot mål och innan bollen passerar mållinjen så skjuter Ehab El-Ali in den (bättre att vara säker än osäker!) och vi har 2-1 till GSIF.

Det återstår nu 20 minuter av matchen, viktigt att behålla fokuset och noggrannheten. Spelet blir allt fulare och fulare från båda lagen, S:T Jacob börjar spela som om det återstår en minut och skapar en del press. GSIF står upp bra mot den tidiga forceringen och skapar en kontring där Jacob Nilsson kommer fri ännu en gång efter att ha åkt slalom mellan S:T Jacobs backlinje och kan enkelt placera in bollen mellan målvaktens ben, vi har 3-1 till GSIF. Tyvärr hinner vi inte njuta speciellt länge av tvåmålsledningen utan S:t Jacob får ett läge strax utanför vårt straffområde efter vad som sägs ha vart slarv i det egna passningsspelet. Anfallaren får till ett skott som är otagbart för William Illsley och vi har 3-2.

Matchen var dock inte slut där, speciellt inte för Jacob Nilsson som verkligen hade fått islossning! Kort efter S:T Jakobs reduceringsmål så lyckas återigen Jacob Nilsson komma fri efter en återigen perfekt framspelning, Jacob rundar ÅTERIGEN målvakten och vi har 4-2, ett imponerande hattrick var fullbordat. GSIF skulle även hinna med att spika in spiken i kistan och göra 5-2 under sista minuten av matchen genom ett härligt spel mellan Ehab El-Ali och Oskar Jonsson Löfbom som resulterar i att Ehab El-Ali kommer fri och placerar in den snyggt bakom målvakten. Det finns inte mycket tid till något annan denna match och domaren blåser av matchen efter 92 minuter fotboll och GSIF står som välförtjänta segrare av seriens sista match, kul!

Vi kan därmed konstatera att GSIF slutar 6:a och spelar i division 6B även nästa säsong! GSIF skickar också ett stort grattis till seriesegern för Fässbergs IF, helt klart välförtjänt. Lycka till nästa säsong!

Återigen starkt att vända och vinna mot ett lurigt motstånd. Positivt från matchen är laginsatsen, riktigt bra att trumma på trotts ett tidigt underläge. Imponerande såklart av Jacob ”Caniggia” Nilsson med sina tre baljor, han var verkligen på spelhumör idag och håller väldigt hög klass.

Kul också att Ehab El-Ali nätar två gånger om.

Även Johan Hultman ska uppmärksammas. Återigen ett riktigt gediget jobb på mittfältet, lite i det dolda. Flest löpmeter av alla?

Chans att säkra kontraktet stod på spel. En märklig mening att skriva då vi ändå håller till stabilt i mitten av tabellen, men en rockad i seriesystemet där fler div 7 ska till gör den ändå rimlig. Truppen som stod för en solid, men i ärlighetens namn tråkig match var följande:

William Illsley

Edvin Johansson – Anders Karlsson – Ludwig Prytz

Christoffer Matshede – Oskar Jonsson Löfbom – Johan Hultman – Martin Sidaway – Rasmus Karlsson

Sebastian Andersson II – Mattias Wångblad (K)

Bänk: Alexander Falk Hermansson, Johan Fredriksson, Andreas Näkne, Mattias Dotevall

Matchen är rakt igenom en ganska sömnig historia, visst fanns det en och annan chans åt vardera håll. Solängen är nära på två hörnor och vi rensar en retur strax framför mål. Själva är vi närmst då Sebbe II kommer före målvakten på en studsande boll i straffområdet och får bollen mot mål. Där dansar den på mållinjen ett tag innan den rensas undan. Wångblad vill ha straff vilket inte är helt orimligt.  Även ett stolpskott från Rasmus i andra halvlek är nära att slinka in. Oskar har ett gyllene läge på en passning signerad Alex men Oskar får inte riktigt reda på fötterna för ovanlighetens skull. GSIF forcerar något mer mot slutet utan att få utdelning, kvalitén i såväl inlägg och de avgörande passningarna är för dåliga. Försvarsmässigt är det gediget i vanlig ordning. Anders är tryggheten själv bakåt och är nu ensamt uppe på flest spelade matcher i år, ping Victor Jansson.

Att halka ner en placering är ingen garanti för att det ska bli negativt kval, men risken finns och det enda som absolut säkrar oss från att utsättas för den risken är att vinna sista mötet mot redan nergraderade BK S:T Jakob. Även Solängen och i högsta grad Chalmers riskerar att åka ner, allt avgörs i sista omgången. Det positiva är att det finns spänning enda in i slutet.

Landala, årets överraskning fortsätter att gå starkt. Efter att ha kommit undan med 1 pinne för mycket i våras var det dags för revansch. Men kvällen slutade istället med en bitter förlust. Truppen nedan:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson – Fredrik Mile

Victor Jansson – Martin Sidaway – Johan Hultman (K) – Christoffer Matshede – Hans Carlsson

Rasmus Karlsson – Jacob Nilsson

Bänken: Luis Aguilera, Sebastian Andersson I, Richard Lan

Första halvlek inleds med mer boll för Landala. De får bl. a. med sig en frispark i farligt läge, men de drämmer av den i muren. Istället är det GSIF som skapar första farliga chansen med ett skott innanför straffområdet, det styrs dock undan. Hela halvleken är jämn både spelmässigt och chansmässigt. Landala skapar mest på våra egna misstag när vi slarvigt tappar boll i uppspelsfasen, men allt som oftast är det skott utifrån som går utanför eller så har William stabil kontroll. Enda gången det blir farligt på riktigt i första är när ett inspel tar på William, studsar i stolpen för att sedan i sista stund rensas på mållinjen. För GSIF:s del får Anders den vassaste chansen på ett inspel snett, inåt, bakåt. Ett jätteläge där avslutet går för högt. Landala är osäkra de gångerna vi sätter hög press vilket sånär resulterar i farligheter, med ordet sånär speglar matchen relativt bra för de rödsvarta denna afton. I övrigt är det även för GSIF mest skott utifrån som inte skapar några bekymmer för Landalas keeper. Dock en del hörnor och frisparkar som är nära på att ställa till det, men idag saknas det några millimeter i marginalerna.

Andra halvlek inleds med att GSIF är fullständigt dominanta i 15 minuter. Chanserna är många, halvchanserna är ännu fler. Det enda man sitter och väntar på är när ledningsmålet ska komma. Hetaste läget är återigen när Landala inte är helt trygga bakåt med boll. Jacob snappar upp en för dålig hemåtpass till målvakten, rundar honom, kommer ur vinkel men får in bollen till Victor. Han klipper till på ett tillslag, målet ligger vidöppet men någon högre makt tycker att bollen ska skjutas på eget stödjeben och segla sakta men säkert strax utanför. Hultman är helt ren på en hörna, men får ingen kraft i nicken. Anders vinner ännu en nickduell, bollen är på väg mot bortre krysset, Hans ska bara lägga sista skarven till men skulle ätit mer gröt när han va liten. Någon extra millimeter och 1-0 hade varit ett faktum. I övrigt skapar en hörna lite kalabalik i Landalas straffområde och Victor får på en fin volleyträff, men bollen studsar deras väg. Även frisparkar vaskas fram och allt spel äger rum på offensiv planhalva. Då kommer baklängesmålet från ingenstans, Landalas dittills enda chans i andra halvlek. Vi rensar undan ett inspel, de vinner någon nickduell, vet inte om bollen tar en touch på vägen, men oavsett vad så dimper den ner likt en magnet framför Landalaspelarens fötter, avslutet är bra, det är kliniskt och effektivt. Men ibland känns ändå inte livet rättvist, det kan nog alla skriva under på. Efter målet formas en ny matchbild, Landala får massvis med luft under vingarna och GSIF känns nästan chockade över i vilket mål bollen precis hade hamnat i. Detta utnyttjar Landala och vaskar snabbt fram ytterligare farligheter som rensas två gånger om på vår mållinje. Kort senare blir det också 0-2 när de efter en omställning kommer 3 mot 1. Skottet som trycks av går via William, men lyckas ändå smita in, detta är helt enkelt Landalas dag.

Lite balans i universum skapas när Martin rättvist trycker dit 1-2 på en fin framspelning av Victor. Närmare än så blir det dock inte ikväll, en hörna av Landala dimper ner på bortre. Deras gubbe laddar för en halvvolley och får via en GSIF-spelare in bollen i nätmaskorna 1-3. GSIF har sedan ett par fina anfall då vi kommer runt på kanterna. Inläggen kunde önskas ha bättre kvalité emellanåt. Jacob kommer sånär igenom ett par gånger i straffområdet. Ett inspel går i ribban för att sedan dimpa ner på mållinjen, via målvakt till hörna. Slutsignalen ljuder.

Det är en jämn match, fram för allt i första halvlek. I andra skapar GSIF helt klart fler och bättre chanser. Har i början av halvleken ett massivt övertag men bollen studsar inte vår väg idag. Istället kommer kallduschen från ingenstans, Landala tar över och 2 av 3 mål från dem går via våra gubbar in. Tyvärr kan man inte vinna matcher på statistik, utan bolljäveln måste bara tryckas in ibland, det är Landala bra på. De hade näst intill maximal utdelning, det hade inte vi. Även om det brinner något inombords så här direkt efter en förlust så är det bara att gratulera Landala till vinsten.

Under lunchmatchen i lördags drabbade Hällesåker och GSIF samman. Säsongens ända match på naturgräs för herrlaget, en inspirerande uppgift. Vårens möte slutade med 0-3 i röva på Härlanda Park (stans sämsta matta?), trotts en kavalkad av missade målchanser. Lördagens drabbning var upplagd för revansch och inspirerande med en naturgräsmatta!

GSIF ställde upp med följande elva:

William

Edvin-Anders-Ludwig

Rasmus-Johan Hultman-Oskar-Victor-Jonatan

Ehab- Mattias Wångblad

Bänk

Hasse Carlsson

Richard Lan

Fredrik Mile

GSIF åker (återigen) på ett tidigt baklängesmål, redan i 14:e minuten gör Hällesåker 1-0. Skönt att det bara tar 4 minuter innan kvitteringen sitter bakom Hällesåker-keepern. GSIF lyckas hålla bollen på offensiv planhalva efter en misslyckad hörna och Mattias Wångblad får tillslut iväg ett avslut som sitter i nätmaskorna. I slutet av halvleken slarvar GSIF i uppspelsfasen, Hällesåker kan ställa om och sätter 2-1 målet bakom en chanslös William. Innan halvtidsvisslan ljuder byts Fredrik Mile in och lyckas snyggt nicka in bollen, via ett inlägg, i mål. Domaren hittar dessvärre en väldigt oklar offiside och GSIF får gå till halvtidsvila med ett underläge.

Andra halvlek präglas av ett ställningskrig. I mitten på halvleken för GSIF in en välförtjänt kvittering. Johan Hultman dunkar en volley i ribban och Oskar Johansson Lövbom rakar in returen och 2-2 är ett faktum. Senare delen av halvleken tar Hällesåker över taktpinnen och trycker på, dock utan att få in ledningsmålet. Slutsignalen ljuder och det blir delad pott.

En stigande formkurva för herrlaget och imponerande att andra matchen i rad hämta upp ett underläge. Man of the match var Johan Hultman. Den evigt unge 33-åringen löpte kopiöst mycket och var överallt på planen, väldigt gott att se! Även GSIFs super-keeper William Ilsey stod för en ruskigt stabil insats. Nu återstår tre matcher av säsongen och redan på onsdag vankas det Johannebergsderby då Landala IF står för motståndet. Avspark 19:45 på Guldheden södra, vi ses där!

Andra raka segern kom mot FTU som som i våras va det bästa lag vi mött i serien. En otrolig intensitet, kvickhet och offensiv anda gjorde att det då blev förlust med 2-4. Med den bristfälliga uppladdningen inför denna match var känslan till en början att det även denna gången skulle bli tuff. Den lilla truppen som bytte om på en icke inglasad veranda var följande:

William Illsley

Jonatan Holmér – Anders Karlsson – Edvin Johansson

Victor Jansson – Oskar Jonsson Löfbom – Johan Hultman – Martin Sidaway – Rasmus Karlsson

Mattias Wångblad (K) – Hampus Martinsson

Bänk: Alexander Falk Hermansson

Många återbud inför matchen gjorde att endast 11 gubbar var tillgängliga. En blixtinkallad Alex samma morgon som avsparken gjorde denna trupp något större. Men halvskadad, otränad och med en rolig kväll i ryggen satt han där som årets ynkligaste bänk.  Matchen var endast 1 minut gammal när vi fick 1-0 i baken, uppförsbacken kändes inte mindre brant nu om man säger så. Dock åt vi oss in i matchen, märkte att så länge vi låg rätt i våra positioner bakåt skapade FTU ingenting. Vi fick rätt mycket tid till att hålla boll på mittplan vilket gjorde att vi även kunde etablera spel framåt. Wångblad vek vid ett tillfälle in likt Aubameyang från vänster strax utanför straffområdet, detta halvvägs in i halvleken. En hård bredsida skruvades i ribban. I minut 38 tog vår käre kapten Wångblad en fantastisk kamp vid offensiv hörnflagga. På väg ner i backen av en tackling fick han en tå på bollen, höll den i spel och avancerade längs kortlinjen. Snett inåt bakåt dök Sidaway upp och tryckte distinkt in 1-1 med en bredsida. ”Sidaway is the new way!”, skanderades av publiken.

Andra halvlek såg ungefär ut som första, lågt tempo (väldigt lågt jämfört med vårens match mot FTU) där vi låste det bakåt. Tyvärr tog FTU ledningen på deras enda chans i andra halvlek. De vann en nickduell, smet förbi backlinjen och 2-1 var ett faktum. Det mest underbara med detta målet var responsen från oss. 6 minuter senare stod det 2-3 och vi var i ledningen. Kvitteringen kom från Oskar som gjorde sitt första mål för säsongen, detta på ett långt inkast som efter ett par vunna dueller spelades in till just nämnde Oskar av Hampus. Oskar verkade till synes ta alldeles för lång tid på sig, men i sista stund drämde han in 2-2 från nära håll. Wångblad stod sedan för assisten till ledningsmålet som Hampus välplacerat satte intill ena stolproten. Inget hårt skott, men precision var viktigare. Med 20 min kvar var det närmare ytterligare mål från vår sida än att FTU skulle kvittera. Rasmus prickade bl a stolpen från en halvmeter.

Tunn trupp, dålig uppladdning utan omklädningsrum och chans att fylla på vatten i kombination med att FTU från i våras var det bästa laget vi mött i år,  gjorde att det inte var mycket som pekade på att vi skulle plocka alla 3 pinnarna denna gång. Men detta är utan tvekan säsongens skönaste vinst där vi visar upp en fantastisk moral, kämpaglöd, defensiv, laganda samt flertalet skapade chanser där vissa även gick i mål. Tabellen börjar så smått rättas till och vi klev precis upp på den övre halvan igen, samt Chalmers är passerade. Hällesåker står för nästa motstånd lördagen 29/9, de är 4 poäng före. Nu avslutar vi säsongen snyggt och blickar uppåt i tabellen. Det finns fortfarande fler lag att käka upp.

GSIF 3 poäng!